Här använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Välkommen till Naturrutan

Här i Naturrutan kommer jag att skriva och berätta i korthet om olika händelser som jag upplever i naturen under våra fyra årstider, ibland med aktuella bilder till texten.

Musik och vadarfåglar

Publicerad 2014-08-11

Augusti 2014 har inletts med en fortsättning på den under juli pågående värmeböljan. Juli avslutades för vår del med flera älgmöten i Söderöterrängen men också med musik. Det var Edith Strindbergs trio som höll konsert i Linköpings trädgårdsförening. En busslast med kindapensionärer kom den 5 augusti till ateljén för att bekanta sig med mina bilder. Det blev fullt hus under någon timme och nästan tumultartad trängsel. Dagen därpå bestämde vi oss för att göra årets vadarexpedition till Sättunaplattformen. Vi mötte där ornitologen Stig Holgersson på spaning med kamera och kikare. Han hade tydligen läst alla mina böcker via lån från biblioteket. En mycket trevlig bekantskap som skruvade sitt långa objektiv på min kamera bl.a. Senare dök ornitologen Björn Eriksson upp. Han hade också fin kamera. Vi hade båda varit yrkesmålare visade det sig vid det samspråk som ofta uppstår kring fåglarna. Det var hundratals grågäss som dominerade bilden som jag tog med Holgerssons objektiv. Björn Eriksson räknade till 24 större strandpipare. Vi såg också två stycken kustpipare och själv hittade jag en myrspov. Birgitta och jag tvekade på en rödbrun fågel intill vattenspegeln. En spovsnäppa kom vi framtill, men blev rättade av Björn Eriksson som säkert såg en kustsnäppa. Enkelbeckasinen och några gluttsnäppor samt 40-talet kärrsnäppor var lättare att bestämma. Jag erinrar mig att jag målat en kustsnäppa, den hänger på väggen i mitt målarrum i torpet. Glömskans makt är stor, så jag målade en ny kustsnäppa till denna artikel.

Vipungar i Söderö

Publicerad 2014-07-10

Midsommaren har nu passerat och avslutats med konstvernissage på Eriksbergs naturpark i Blekinge. Jag deltar där under juli månad i en utställning med 14 deltagare från vår förening Nordic Wildlife Art. Fotografen Brutus Östling invigde utställningen den 28 juni. Nu i början av juli har vi varit en period i Fallvik och Söderöreviret. Tofsviporna har lyckats bra med sin häckning där i kärret och ungfåglarna har under några veckor växt till sig och verkar vara flygfärdiga. Jag har gjort skisser och tagit foton så gott det har låtit sig göra utan att för mycket störa fåglarna. Väl hemma i Motala har jag under några dagar sammanställt erfarenheterna i en ganska stor akvarell med ett par vipor som har tre ungar nästan flygfärdiga, som ett resultat av parets lyckade häckning. Sista kvällen innan hemfärden fick vi också se en ganska stor älgtjur vid Lilla Vakendal. Det var sent på kvällen, men sommarskymningen var ännu så ljus att vi såg en hyggligt lång sekvens av skogens konung i våra kikare. För att återvända till viporna så har studierna från flera års häckningar varit mycket lärorika, med noteringar av egenheter i olika stadier av vipungarnas utveckling.

Glada i midsommartid

Publicerad 2014-06-24

Månaden juni 2014 är snart till ända och midsommaren är firad än en gång. Jag tänker tillbaka till början av maj då skogssnäpporna hade landat i Söderödalen. Kärret nedanför Annelund var fyllt med vattensamlingar och flera skogssnäppor verkade trivas i den vattensjuka kärrmarken. Senare kunde vi konstatera häckning, såsom flera gånger förr, i skogen intill Kvarnsjön. I kärret har en mängd tofsvipor bildat revir, vilket resulterat i en lyckad häckning för flera par. Att följa vipungarna har därför varit möjligt under utvecklingen från dununge till flygfärdig fågel, detta via intensiva studier med kikare och ritblock. Några fotoförsök på långt håll blev det också. Under midsommaraftonens morgonrunda i Söderödalen såg vi först kniporna vid Vakendal, ringduvor, tofsvipor och en beckasin. Från vägen vid ekbacken innan Norrö upptäckte vi en stor fågel på fältet. När fågeln kom på vingarna var det ingen tvekan. På bekvämt kikareavstånd kunde jag och vår son Daniel snabbt konstatera att det var en röd glada. Vi följde med i gladans flykt över fältet och när den senare drog bort förbi vägskälet mot matekshållet. Plötsligt var det tre rovfåglar i luften. Först trodde vi att det var artfränder till gladan som dykt upp, men det visade sig vara två vråkar som gjorde utfall mot den större fågeln. Ormvråkarna, som var svåra att åldersbestämma, irriterade gladan som steg högre och högre i luftrummet samt gjorde en utbrytning ut över Ämmerns blå vatten. Vråkarna verkade ge upp förföljandet och kretsade bort över skogen. Senare dök tranparet upp vid planteringen intill dammarna, någon ungfågel syntes inte till vid tillfället. Mycket hinner man se under en långhelg som denna midsommar, pricken över i var nog en grävling i närbild nära Västantorp. Sångsvanarna vid Vakendal har fyra ungar även i år kunde vi konstatera.

Mandarinand i Motala

Publicerad 2014-05-12

Den tredje och fjärde maj var det Norra Vätterns Konstrunda. Som vanligt kom det mycket folk utsocknes ifrån. Flera från Linköping, Örebro och någon hade åkt från Yxnerum nedanför Åtvidaberg. Även motalabor dök upp emellanåt i ateljén. En av dottern Anettes f.d. arbetskamrater kom in för att visa mig på den mandarinand som upptäcktes vid utdockningen borta vid Verkstadsområdet. Vi for dit innan öppningsdags på lördagen. Genast när vi gått de få stegen från bilparkeringen fick vi syn på mandarinanden, som låg och sov tillsammans med några gräsänder på en liten brygga i kanalkanten. Änderna är vana vid folk och reagerade inte på vårt närgångna besök. Mandrinanden verkade också oberörd av vår närvaro. Plötsligt dök en farbror upp med bröd till änderna, då blev det liv i luckan och fåglarna gick i vattnet för att komma åt de bästa munsbitarna. Det blev många tillfällen att föreviga mandarinanden i olika poser, vilket senare efter konstrundans slut blev en akvarell som sammanfattade vårt första möte med arten mandarinand.

Svarthättor, vitsippor och konstrunda

Publicerad 2014-04-29

Det är dagen före Valborg när jag gör dessa minnesanteckningar. Nyss kom jag in från skogen som nu är fylld av blommande vitsippor och fågelsång. Jag hörde svarthättor på flera ställen och lyckades faktiskt få in en sjungande hane borta vid Björkelund. Strax anade han min närvaro och dök på svarthättors vis som en fallande pil ner bland lövverket. Även trädpiplärkan uppenbarade sig ljudmässigt, men den blev för ansträngande att få fatt på i kikaren. Förra veckan under vistelsen i Lilla Fallvik var det Söderökärret som gällde. Där upptäckte vi flera skogssnäppor, enkelbeckasiner, sånglärkor och som mest ca 20 tranor. Sångsvanar och grågäss vid Vakendals dammar hade också anlänt till fjolårets häckningslokal i det med åren allt frodigare vassriket. Över den största dammen såg vi också en fiskgjuse hänga i luften och där spelade kniporna upp sina ritualer inför ännu en häckning i Vakendalsdammen som numera är en etablerad våtmark och en utmärkt fågellokal. Under påsken lappade vi ihop vildsvinsskadorna på Lilla Fallvik, hoppas det nysådda får vara i fred från ytterligare vildsvinsbesök. Efter Valborg blir det som vanligt deltagande i Norra Vätterns konstrunda

Sångsvanar och vildsvin

Publicerad 2014-03-27

Snart är mars månad 2014 till ända. Det har varit en mycket mild marsmånad med vårtemperaturer många dagar. För vår del har det varit utställningen med Nordic Wildlife Art på Galleri Svanen vid Tysslingen som har dominerat verksamheten. Den 11 mars var det pressträff med svanmålaren framför andra Stefan Gustafsson som organisatör. Den dagen fick vi uppleva den stora mängd sångsvanar som rastar vid sjön Tysslingen varje år och har blivit en verklig folktradition att besöka. Den här tisdagen noterades 2350 sångsvanar intill sjön, samlade på bekvämt gångavstånd från Galleri Svanen. Vernissagen den 16 mars blev sedan en välbesökt tillställning med många av våra medlemmar närvarande bl.a skåningarna Peter Elfman, Måns Sjöberg och Gunnar Tryggmo. En mindre trevlig upplevelse blev det att se vår tomt vid Lilla Fallvik uppbökad av vildsvin, vilket upptäcktes i början av månaden av Anette och Daniel som hade åkt dit för att skogsvandra. Det blir mycket arbete med att försöka återställa skadorna i påsk.

Till Tåkern på nya vägar

Publicerad 2014-02-21

Den 18 februari var solig och det var vindstilla här i Borenshult. Vi hade bestämt oss för att för första gången köra den nya vägen mellan Motala och Mjölby. Vi åkte en stund senare på en splitterny vägsträcka med vägräcken, genom ett vårlikt februarilandskap. Vägen var fin men förmodligen mycket dyr. Efter att ha konstaterat detta svängde vi av mot Hogstad via Väderstad ut mot Tåkern. Vid Hov vandrade vi ner mot en isbepansrad sjö. Vi spanade av vidderna med våra kikare från utsiktstornets övervåning. Mängder av vita svanar avtecknade sig långt ute i sjön där råken från Mjölnaån löper ut i isen. Själv fick jag strax in ett par grågäss i tubkikaren. Gässen stod uppmärksamt spanande åt var sitt håll ute i Furåsaängen. Jag började teckna av motivet som jag såg i kikaren, då ytterligare ett fågelskådarepar äntrade tornet. Kvinnan i sällskapet, som talade med finsk brytning, var fotograf utrustad med en värstingkamera med långt objektiv. Hon tittade intresserat på min påbörjade gåsteckning. -Vad fint, sa hon som ett artigt konstaterande. Snart smattrade den förmodade finskans kamera i värsta pressfotografstil. Vi kom sedan i samspråk, varefter nya motiv dök upp i våra kikare. Bland annat 16 flygande knölsvanar och ytterligare ett grågåspar som kom flygande över Tåkerns is m.m. Fotograferandet var hennes hobby och var bara avsett för personligt bruk, sade fotografen. Hon visade bilder från sin mobiltelefon på en frusen stor groda. De hade upptäckt grodan under en exkursion just till Hovtornet och när paret nu återvände vintertid låg grodan kvar, fastfrusen i ett frostlager. Det var en fantastisk bild med skärpa och en färgskala modell Rembrandt, tyckte jag. -Jaha, du målar förstår jag, sade hobbyfotografen, vilket visade sig vara ett gemensamt intresse. Efter det avslutande fikat for vi hem via ett virrvarr av nya vägar och Charlottenborgs garnaffär. Dagen därpå var landskapet täckt av nysnö. Februarivintern var återställd och av grågässen på teckningen har det blivit en akvarell.

Januari 2014

Publicerad 2014-01-17

Det är den 17:e januari 2014 när jag skriver dessa rader. Sedan en vecka tillbaka har snön satt sin prägel på landskapet här i Borenshult och snöskottning är nästan en daglig sysselsättning. I går var det stopp i avloppet på vårt gamla 40-tals hus. En firma som rensar avlopp anlitades, så nu fungerar det igen. Vid fågelbordet är det full fart emellanåt. Skatorna är fräckast och tar för sig innan de andra, mindre, fåglarna kommer intill matningen. Hampfrön, nötter, solrosfrön och spillsäd är en aptitlig blandning som lockar de flesta arter. När en frysande bofink dök upp i går intill utfodringsplatsen tillsammans med gulsparvar och bl.a. grön- och gråsiska blev det rapport på Svalan. Många fågelskådare är ute i landskapet och rapporterar flitigt om sina observationer. Själv fick jag telefon från konstnären Dan Dahlberg som hade en duvhök med byte i synfältet från sin bostad vid Göta Kanal i det gamla verkstadsområdet. Jag var i färd med att rycka ut när Dan ringde åter och sa att duvhöken hade flugit sin kos. Jag gjorde en fantasiteckning av en duvhök med byte (en kråka) som minne av samtalet. Sex domherrar har funnits vid fågelbordet från och till under januari, vilket resulterat i flera akvareller med domherrar som motiv.

Dagen före julafton.

Publicerad 2013-12-23

Dagen före julafton är det barmark och fem plusgrader i Motala. Julkort och jul-mail anländer till oss i en salig blandning. Jag går min vanliga runda i skogen, av vilken en del är så kallad gammelskog, modell John Bauer ungefär. Fågellivet i skogen går verkligen på sparlåga så här års. Endast sporadiska möten med större hackspetten borta bland de torra trädstammarna har det blivit under de senaste dagarna. I den nyare delen av skogen är det hårt gallrat och mycket skräpigt här och var. Rådjuren visar sig då och då borta i den gamla delen av skogen, vita stjärtspeglar försvinner bort mellan trädstammarna och stannar emellanåt, blickande tillbaka mot den förmodade faran. Hemma vid Borenshultsgatan har domherrarna infunnit sig vid fågelmatningen, fem röda hanar och två honor. 90 sidensvansar ungefär sitter ibland i våra stora björkar, under spröd silverklockskonsert. Inte mindre än sex skator infinner sig omkring fågelbordet i sin praktfulla vinterkostym, skatorna är mycket vackra så här års. Överskottsskinkan som vi hängt i äppelträdet har försvunnit under mystiska omständigheter. Vem kan ha norpat denna fläskiga godbit ur trädet? Detta verkar vara ett mysterium att utreda. Nu väntar vi på vår dotter Jessica med familj som kommer från Huddinge för att fira jul hos oss. För övrigt är det drottning Silvias 70 års-dag i dag måndag den 23 december år 2013.

Sparvhökar och fågelbord

Publicerad 2013-11-26

Den 25 november körde vi ett varv kring Tåkern. Avsikten var att sätta upp affischer inför kommande utställning. Fågelskådning i hård motvind blev det från Hovtornet med tusentals svanar i kikaresiktet och en havsörn syntes sväva långt borta mot Hångerskogen. Änder av olika slag kurade för den hårda blåsten i pärlbandsformation intill vassarna. I dag den 26 november är jag i full gång med förberedelser inför utställningen. Jag står intill fönstret i vardagsrummet, från vilket vi har uppsyn över fågelbordet på bred front. Plötsligt smäller det till mot fönsterglaset. Jag tittar ut och ser sparvhöken försvinna från fågelbordet i skydd av cypressen. Tydligen hade höken slagit mot något och hindrats av fönsterglaset. Senare på eftermiddagen har vi färdats några mil upp i Karlsbyskogen för att hämta lingonris. Jag deltar inte själv i risknipsandet utan håller uppsikt på naturen omkring oss. Det har börjat skymma så smått, när jag konstaterande detta riktar min uppmärksamhet mot den rodnande skyn. In i mitt synfält passerar dagens sparvhök nummer två. Höken försvinner bort över trädtopparna i ljudlöst glidande flykt. Kanske var den på väg mot villabebyggelsen i Karlsby och matnyttiga fågelbord?

Greger Johansson |  0141-589 15  |  070-343 98 94  | E-post

© Greger Johansson |  » Om cookies  |  » Sitemap